kattface

Vaknade 17:00 igår tror jag, eller 18..minns inte riktigt.  

Går och lägger mig när det är mörkt och vaknar när det är mörkt. 

Inte så konstigt att man blir deprimerad. 

Måste få ordning på livet och göra något om dagarna. 

Bor med gångavstånd till stan men träffar ändå inte några kompisar.

Kan det här med att leva. 

Aja, ska dricka kaffe och red bull idag och försöka att inte somna. 

Edgar är fin 

Många vet nog om att jag lever med panikångest.. Nu tänker ni säkert "men lol gå och grina, alla mår dåligt" 

Det är så sant, så sant. Många mår dåligt och fler och fler blir diagnoserade med panikångest. men jag har oftast valt att inte nämna det till såna jag inte riktigt känner, eller skriva om det så vem som helst kan se. 

Jag har alltid skämts över det, tyckt det varit pinsamt varje gång jag berättar det för någon. Men jag har sett fler och fler skriva ut om det och de har fått stöd från andra som har det osv osv. 

Just nu vill jag dock bara skriva av mig och låta mitt deppiga jag komma fram.

Jag har levt med detta nu i ca 7 år. 

7 jävla år. Det är helt sjukt att tänka på hur lång tid det gått, kan nästan inte fatta det. 

Jag kan inte minnas ett liv utan den här konstanta ångesten och oron jag har och det skrämmer mig. 

Just nu mår jag nog sämst. Såhär dåligt jag mår nu har jag inte gjort på år.

Det enda jag får höra är "var positiv istället" "det är bara psykiskt" "sluta fjanta dig" "det går över" 

På riktigt, vad tror ni? Tror ni jag inte vet allt det där? Kan ni då inte fatta vad jävla svårt det är och hur dåligt man mår när man inte ens klarar av de enkla sakerna som ni gör? Bara sluta försök läxa upp mig om någonting jag förstår bättre om än vad ni gör. 

Just stfu. 

Jag vill bara klara mig själv. 

Jag vill också leva. 

Jag vill också hitta på roliga saker som jag ser mina vänner göra. 

Jag vill också börja jobba eller plugga. 

Men jag kan inte, jag vågar inte. 

Allt skiter sig, gång på gång. 

Så fort jag mår bättre och tror att allt ska bli bra så händer något och jag faller tillbaka. Varje. Jävla. Gång. 

Jag orkar liksom inte försöka mer. 

7 år har gått och jag mår inte bättre. 

Egentligen så måste jag vara positiv och se att det kan bli bättre. Men det går inte längre.  

Jag vill, jag vill, jag vill. 

Men det här gör mig så deppig så jag vill bara sitta instängd, ensam och vara ledsen. 

Vänner som vill hitta på någonting tror att jag bara är dryg och inte vill träffas, men sanningen är att jag mår så dåligt att jag inte klarar av det. 

Jag klarar inte ens av att ta tåget till min pojkvän längre, och det förstör mig något så grovt. Vill bara kunna impuls-åka, bara få för mig att ta tåget och hälsa på både vänner och pojkvän. Men det går eeeej. Fkmegågdarjlmf, känner så. 

Jag hoppas innerligt att det är min "nya" medicin som fått mig att må som ett deppigt jävla psyko. Men inte får jag någon ny läkartid inte, så bra att man måste få vänta i flera månader på hjälp så man mår ännu sämre än vad man gjorde när man sökte. 

Allt blev jätterörigt nu och jag kan egentligen skriva så mycket mer. Men nu vill jag sova.

Livet för övrigt suger dock riktigt mycket. 

Måste hitta en sysselsättning. 

Är sjukskriven och gör inte ett piss om dagarna. 

Har ju i och för sig inte råd att göra något heller. 

Ge mig förslag på något som är kul och gratis. 

Blä mår illa

Just nu är jag på en hemmafest faktiskt. 

Och antagligen har jag inte allt för kul, eftersom jag skriver ett blogginlägg genom mobilen. 

Men jag ska uppdatera snart igen. 

Med bilder och sånt så jag blir en riktig bloggare :P

Nu ska jag fortsätta att dricka alkohol. 

Xoxo katt 

Nu är det ju så att jag inte har varit aktiv här på typ ett halvår eller nåt. 

Vet inte om det är någon som ens följer min blogg längre. 

Funderar iallafall på att få igång den igen. Har ändå rätt jättemycket free time så att säga. 

Så jag kan väl börja blogga om mitt roliga liv och mina katter igen. 

Eller nåt. 

För tillfället sitter jag faktiskt med en liten kurrande kattbebis innanför tröjan. 

Han har ingen mamma så jag är hans mamma nu. Matar honom med nappflaska och ger honom kärlek. 

Måste komma på ett namn åt honom bara. 

Men jaja. OM det är någon som läser så kan du/ni lämna en kommentar. Skriv typ hej eller nåt. 

Xoxo katt 

Kvar i stockholm hos min käresta och funderar på att kanske stanna hela veckan. 
Han jobbar dock om dagarna och jag kommer få rasta hans fula hund Kasper. 
Men jag håller på att vänta på att The sims ska bli klart nu, så då har jag något att göra om dagarna fniss.
Var så länge sen jag spelade det. 

Saknar Ebba så mitt hjärta snart går sönder. 
Men förhoppningsvis åker jag till henne i januari :DDDDD 
Skulle vara så jävla kul. 

Här får ni en bild på Mathias rosa katt. 
Och snälla, kom inte med några kommentarer om att katten är rosa. 
Den är inte färgad med hårfärg och ingenting som skulle skada henne eller hennes hälsa. Så tyst. Puss

 

Min bästa vän flyttar snart ifrån mig, i 5 månader...5 månader utan min bästa vän. 
Hur ska jag klara det? Känns inte bra någonstans. 
Vi har haft våran allra sista kväll i helvetet med Bosse. Den allra sista, det blir inga mer såna kvällar. 
Får ont i hjärtat när jag tänker på det. 

När du kommer tillbaka kommer jag inte släppa taget om dig. (även om vi aldrig ger varandra kramar)
Men du får inte åka iväg igen, iallafall inte till något ställe som jag inte kan ta mig till. 
Kommer gråta när vi säger farväl. 

 

 

Så trött idag. 

Gick och la mig 23 igår och vaknade klockan 3 för att jag är knäpp och kan inte sova på natten. 
Har varit vaken sen dess för att jag skulle till "skolan" eller vad det nu är jag ska börja på, horisont heter det iallafall. 
Jag visste liksom inte vad jag skulle göra och hur länge jag skulle vara där, så jag gjorde mig i ordning och köpte red bull och drog in till stan, visade sig att jag blev där på ett möte som varade kanske i 30 min. Kul. 
Gick sen och köpte ett nytt smycke till näsan som nu blev lite för stor och lite för smal.
Jag suger på att veta vad jag ska ha för storlek. Men aja. 
Det är iallafall cpkallt ute. Jag DÖR, hela mitt ansikte frös och mina ben stack för att det var så sjukt kallt. 
Jag vill inte ha den här kylan, och det ska bli ännu kallare...hur ska jag klara mig. 

Tappade bort bloggen lite. 
Sååå, vad har hänt de senaste nästan två månaderna? 
Mjo, jag har färgat håret lila, fyllt år och inte så mycket mer. 
Blir hemlös snart och utan en bästa vän. Det är ju inte så kul. Men vad ska man göra. 
Accpetera situationen och dö, typ. Nejdå, saker och ting löser sig väl. 
Ge mig en etta i centrala karlstad med relativt billig hyra tack, för det kan jag inte hitta. 
Dumma hyresvärdar som inte vill ha unga människor, och dumma karlstad som har för lite lägenheter. 

Jag tror kanske jag kommer tillbaka till bloggen. Har sagt det många gånger men jag har inte så mycket att sysselsätta mig med så jag kan väl lika gärna skriva här lite då och då. 
Jaja, jag måste nog försöka sova nu. Men först ska jag ta en cigg och lite saft, för ja...jag lyckades inte sluta röka :)))) puss

Här kommer några instagrambilder från den senaste tiden. 

 

Alla verkar vara väldigt nedstämda nu. 
Många i min omgivning mår psykiskt dåligt och jag önskar jag kunde hjälpa till. 
Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra. 
Jag själv har känt mig väldigt deprimerad de senaste dagarna, och jag vet inte varför.
För allt har varit så himla bra. Men det bara kom, ångesten och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det.
Men jag försöker tänka positivt, tänka på allt som är bra och vad jag överkommit.
Jag tror detta kan ha lite med att det har blivit höst. Det är väldigt många som blir lite deprimerade under hösten, men det är bara en svacka. Man får bara inte fastna i den. 

Helt cp. 
Vill dit nästa år. Kommer aldrig hända dock. 
Men drömma är ju aldrig fel!

 

Skulle bleka topparna på håret och på löshåret för att senare lägga i en färg på det, lite sådär cool hipster för att bara göra lite ändring på håret. 
Jag gjorde det, gjorde rätt, hade i det i den tiden det skulle vara. 
HÄNDE INGENTING. Prövade även ett annat märke efter det, HÄNDE INGENTING. 
I AM FOREVER SVART I HÅRET. 
Vaaaaaarföööörörörörörör. Är så ledsen.

 

Hjälp mig, vad fan gör jag för fel?!?!?! snälla.  

Har ju liksom redan hårfärgen jag ska ha i efter. 

Fin keps osv. 

Segar i lortig och ickemysig lägenhet i sthlm som ägs av två pojkar. 
Dom behöver en kvinna som gör det mysigt med doftljus och mysig inredning.
Jag kan vara den kvinnan. Vill åka till Ikea och köpa mysiga saker. 
Men dom är fattiga. 

Inte gjort ett skit de 5 dagar jag varit här, men jag har inte haft pengar alls så har bara varit inlåst i lägenheten, typ. 
Men jag fick mitt underhåll idag så förhoppningsvis åker jag/vi in till stan imorgon så jag får köpa mysig halsduk med luva och en is chai...och kanske skor!! Mmmm

Har fått låna fint armband utav Ebba<33333

Jaja, astrologi är kul

Skorpionen är, modig, mycket hemlighetsfull och på ytan bedrägligt lugn, men under ytan brinner passionen och skorpionen älskar och hatar med samma intensiva glöd. Skorpionen gör aldrig någonting halvgjort och det är alltid allt eller inget som gäller. Skorpionen är en riktig god människokännare och de har en stark medkänsla för ”verkliga” problem. Däremot så tål de inte människor som beklagar sig om oviktiga eller obetydliga problem. 

Skorpionen har som sagt lätt för att läsa andra människor och de analyserar och studerar gärna sin omgivning. Däremot så är de inte så lätta att avläsa för andra och de håller oftast stora delar av sitt liv och sitt inre hemligt vilket gör att de är svåra att komma in på livet. 

Skorpionen är som alla vattentecken otroligt känsliga och denna känslighet tenderar ibland att ta destruktiva former, de kan ha oerhört svårt att förlåta eller glömma en oförätt och de kan bli riktigt hämndlystna och de drar sig då inte för att använda sin empatiska förmåga för att göra andra illa. Skorpionen har också ofta ett stort kontrollbehov och de kan bli extremt svartsjuka. 

Skorpionen är måhända svartsjuk men en oerhört lojal vän och partner. Skorpionens aptit och behov av sex är nästan outtömlig och det är inte för inte som skorpionens styrande kroppsdel är könsorganet. De är oftast kraftfulla älskare men även romantiker av stora mått. När skorpionen blir förälskad är de det med besked och igenting kan stopp dem. 

Skorpionen älskar och lever med en alldeles egen glöd och de behöver ibland kämpa med de mörka sidor hos sig själva som ibland tenderar att ta överhand. Skorpionen är mycket intresserad av existentiella frågor och de har lätt att komma i kontakt med sitt eget likväl som andras inre. De kan bli något av en sökare efter högre mening. Skorpionen har en stark vilja att omforma både sitt eget och andras medvetande vilket gör att skorpionen ofta går igenom olika faser av förändring i sitt liv men även att de har förmågan att hjälpa och vägleda andra. 

Lämpliga yrkesval: Allt som har i uppgift att hjälpa andra, ex. Psykolog, kirurg, forskare, polis, detektiv, healer, lärare. 

Känsligaste kroppsdel: Könsorganet.Lol

Vet inte vilka jag vill ha. 

Jag och Ebba hade kul igår. 
Ebba som går runt och pratar om Bosse.

 

Det här är en tjock katt. 
Samma katt som jag har bild på i ett annat inlägg. Hihihi

Jag är trött. Jag dygna igår men gick ändå och la mig klockan 0200 för att Ebba var här. 
Så jag är inte helt utvilad än. 
Nu är jag ensam igen och avundas Ebba som åker till Gbg imorgon och har det mysigt.
Vill också till Gbg, det är så fint och mysigt där. 
Men förhoppningsvis åker jag till Sthlm på torsdag, om jag har tur. 

Sletet ansikt och svettig panna. Glansigt. 

Jag vaknade klockan 18 idag. 
För seg i kroppen för att leva och märker att min kropp inte alls tycker om min dygnsrytm.
I want change!! Now pls plox bibibobo
Vad gör man ens när man gått upp så sent, ingenting. 
Nästan lika bra att sova mer, försöka få rätt på dygnsrytmen, men det är lönlöst. 
I am forever lost in this. Fackar ur. 

Klockan är nu 2300, är jag trött? Jag vet inte ens. 
Är jag bara seg kanske? Eller? Återstår att se. 

xoxo gossip girl tjarå